Allt du behöver veta om solskyddsfaktor och huden

Snart kommer solen och sommaren och hur man längtar! Vi har samlat de bästa tipsen och intressanta fakta om solskyddsfaktor och UV-strålar från vår hudläkare Dr Susanna Hartman-Petersen!

Vad finns det egentligen i solens strålar? Och hur ska vi förhålla oss till det så vi inte blir skadade? Vad är UV-strålar och solskyddsfaktor? Låt oss börja med hårdfakta.

Solskyddsfaktor och huden – hur funkar det?

Vår hud är vårt skydd mot yttre påverkan, båda från mikro-organismer men också solens strålar.

I yttersta hudlager, epidermis, har vi speciella celler som kallas melanocytter. Dessa celler aktiveras med UV till att producera melanin, som sedan transporteras till dom vanliga hudcellerna (keratinocytter). Där lägger de sig som ett brunt lager ytterst på varje cell, vilket bildsr som en paraply så strålarna inte kan komma ytterligare ner eller in i cellerna, och orsakar skada.

Det finns två olika typer av melanin och genetiska fördelningen mellan dom två ger oss skillnaden i vår hudfärg.

Efter att ha varit ute i solen bildas melanin, och huden ändrar färg. UVA-strålarna ger båda omedelbar effekt, samt en långsammare ökning i pigment. UVB-strålarna ger långsammare pigmentöknig (på dagar i stället för timmar) och är boven bakom rodnad, rödhet och den akutta solskadan.

Ju mer pigment man normalt har i huden, desto mer och snabbare blir man brun, och har mindre risk att bli röd.

Förutom ökat pigment reagerar huden också mot UV strålar med att bli tjockare (främst läderhuden), för att ge ett mer robust lager av solskydd.

Läs också varför Probiotika är så bra för din hud!

SPF – Sun Protection Factor

När huden får färg i solen, svarar detta till en SPF -sun protection factor (solskyddsfaktor) på ca 2-3. Detta låter inte som mycket, men minskar ändå UV strålningen med 50 procent! Det innebär att när du byggt upp en viss solbrun färg har du automatiskt mer skydd från solen.

Mätt på samma sätt minskar faktor 15 SPF UV strålningen med 93 procent, faktor 30 med 97 procent och faktor 50 med 98 procent.

Man ska dock komma ihåg att dessa mätningar är gjorda vid standardiserad dos av krämen på huden, vilket innebär ett väldigt tjockt lager. Det är ofta långt från hur man använder krämen i verkligheten!

I Australien har man i årtionden haft kampanj med ”Slip, slop and slap” som fokuserar på att solkrämen inte ska användas som det enda solskyddet, men man också ska ”slip on a t-shirt and slap on a hat”! Och detta rekommenderas också av hudläkare.

Skydda huden i ansiktet

Ska man då göra nåt speciellt till sitt ansikte i förhållande till kroppen? Ja, för huden i ansiktet får sol hela året runt (när den nu lyser fram). Kroppen däremot är skyddad med kläderna största delen av tiden, då den ackumulerade dos av UV-bestrålning genom hela livet är mycket större i ansikte än på kroppen.

När man talar om solskada, tänker många på risken av cancer. Men solens eventuella cancerframkallande effekt är inte den enda skadan, och det är här UVA strålarna kommer tillbaka på banan.

UVA strålar penetrerar djupt in i huden och med tiden ger det skada till hudens kollagen och elastinfibrar. Dessa ger utfyllnad och volym till huden.  Detta kallas också photo-aging.

Detta resulterar i enstaka fall till ett tillstånd kallas solar elastos, där huden blir tjock och ofta får ett gult ton. Detta är mycket svårt att reparera, och kosmetiska preparat hjälper inte. Det enda sätt är att skydda sig med att begränsa mängden av UV-belysning man får.

Kräm med solskyddsfaktor rekommenderas till ansiktet dagligen hela sommarhalvåret (titta inte på väderprognosen – just do it!), samt skydda dig med hatt när du vistas i solen i längre tid. Faktor 15 eller 30 räcker fint, men kolla på att krämen också ger skydd mot UVA-strålar!

Vad är UV-strålar?

Solens ljusspektrum delas i ultravioletta strålar (UVR), synligt ljus och infraröd ljus. Ultraviolett ljus delas ytterligare till UVC, UVB och UVA strålar. UVC och det mesta av UVB-strålarna stannar i stratosfären tack vare ozonlagret.  Resten av UVB samt UVA passerar ner till jordens yta och påverkar oss.

UVB är kortare, mer energiska vågor än UVA och därför är den mer effektiv at påverka oss biologisk. Men UVA med sina längre vågor penetrerar djupare i vävnaden och kan därför ge skador.

Strålande, underbara och närande solen

Men vi ska inte glömma att solen ger oss också mycket gott och viktigt! Utöver att man länge har känt till solens positiva effekt på hudsjukdomar, finns det mycket annat gott.

D-vitaminen, som bildas i huden när man är i solen, är såklart viktig till kroppen på många sätt. D-vitamin minskar risken för osteoporos, och stärker vårt immunförsvar mot infektioner och även cancer.

Men solen får också blodkärlen till att slappna av, minskar blodtrycket och belastningen av hjärtat, och därmed minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar.

I en svensk studie undersökte man solens effekt på generell dödlighet och såg en stark sammanhäng med minskat dödlighet hos dom som gick på solsemester mer än en gång årligt i tre decennier!

En annan svensk studie följde solvanorna hos personer som hade haft födselsmärkescancer. Forskarna såg att dom som efter diagnosen undvek solen hade ökat dödlighet motsatt dom fortsatte med att vistas i solen. Och speciellt hjärtsjukdomar var en ökat dödsorsak i den grupp som undvek sol.

Så njut av solen därute och hälsa den välkommen! Men för mycket är inte bra. Som man säger i Australien you don’t leave a gap if you slip, slop and slap!

Någon du känner som kan ha nytta av denna artikel om solskyddsfaktor och huden? Dela gärna!

Läs gärna Hudläkarens 3 bästa råd mot torr och känslig hud.

Dr Susanna Hartman-Petersen är hudläkare och aktiv som styrelseledamot i Dr Sannas AB. Tillsammans med Dr Sanna Ehdin och team Dr Sannas tar de fram och utvecklar Dr Sannas hudvårdsprodukter.

Referenser:

D C. M. Lerche,* P. A. Philipsen and H. C. Wulf UVR: sun, lamps, pigmentation and vitamin D. Photochem. Photobiol. Sci., 2017, 16, 291

Monaghan C, McIlvenna L, Liddle L, Burleigh M, Weller R, Fernandez BO, Feelisch M, Muggleridge D, Easton C. The effects of two different doses of ultraviolet-A light exposure on nitric oxide metabolites and cardiorespiratory outcomes Eur J Appl Physiol. 2018 Mar 7. doi: 10.1007/s00421-018-3835-x. [Epub ahead of print]

Lindqvist PG, Epstein E, Nielsen K, Landin-Olsson M, Ingvar C, OlssonH. Avoidance of sun exposure as a risk factor for major causes of death: a competing risk analysis of the Melanoma Southern Sweden cohort. J Intern Med. 2016 oct;280(4):375-87.

Lindqvist PG. The Winding Path Towards an Inverse Relationship Between Sun Exposure and All-cause Mortality.Anticancer Res. 2018 Feb;38(2):1173-1178. Review.